Min referensram

Min referensram är psykoanalytisk. Detta innebär ett fokus på det omedvetna känslomässiga livet som yttrar sig bland annat i psykiskt lidande och livssvårigheter. Psykiskt lidande manifesteras oftast som olika sorters symtom (t.ex. nedstämdhet, ångest, stress, utmattning) och svårigheter i livet (t.ex. ofrivillig ensamhet, svårigheter i nära relationer eller/och i arbetet). Ur ett psykoanalytiskt perspektiv är meningen att närma och förstå psykiska lidandet och de, bakomliggande, obearbetade inre konflikterna, som visar sig även i samspelet i samtalsrummet. Den konsultativa/psykoterapeutiska/psykoanalytiska situationen och relationen fungerar som ett tryggt mellanområde för utforskande och bearbetande samtal vars syfte är att främja ökad förståelse och emotionell självkännedom, vilken ger bättre förutsättningar att handskas med inre livets konflikter och yttre livets kriser.​

​​

Med par och organisationer följer jag ett system-psykodynamiskt perspektiv. Detta innebär en kombination av systemteori och psykoanalytisk teori, som syftar till en ökad förståelse av skeenden och processer av både rationell och irrationell natur, av manifest och mer latent karaktär, i system som familjer och organisationer. Syftet är facilitering av systemens utveckling genom och bortom sina svårigheter, konflikter och kriser. 

​​​

Vid arbetslivsinriktad konsultation och handledning samt vid utbildningsinsatser använder jag ett eklektiskt och integrativt perspektiv baserat på olika psykologiska teorier och metoder. Detta i syfte att gynna ett holistiskt närmande för att stärka chefer, yrkesverksamma individer och grupper samt organisationer de tillhör i att utvecklas genom att få nya perspektiv på sina utmaningar och lära sig nya sätt att hantera dem.​​​